Significations et usages de Latin

Från Wikipedia

För andra betydelser, se Latin (olika betydelser).

Latin är det språk som talades och var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var dominerande skriftspråk i Europa. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr.

Latin är ett indoeuropeiskt språk inom språkgruppen italiska språk. Det äldsta språket kallas fornlatin, och delades med tiden upp i överklassens språk klassiskt latin och vulgärlatin, det folkliga talspråket i romarriket. När man pratar om "latin" utan närmare specifikation är det nästan alltid klassiskt latin man syftar på.

Klassiskt latin som talspråk dog ut efter romarrikets fall på 400-talet, men användes som vetenskapens internationella skriftspråk och som lingua franca i stora delar av Europa långt fram i tiden. Inom systematiken används latin tillsammans med grekiska för vetenskapliga namn på djur-, växt- och andra arter, och används också för namn på sjukdomar och inom anatomin. Dessutom är grundläggande kunskaper om latin fortfarande betydelsefullt för att förstå europeisk historia och europeiska språk.

Utbildningar i latin finns alltjämt både på gymnasiet och på universiteten. 2009—09 ägde den fjortonde internationella kongressen om nylatin rum vid Uppsala universitet, då 200 experter från många länder debatterade nylatinets senaste utveckling.^[1]

Vulgärlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades så småningom till distinkta språk, de romanska språken. Klassiskt latin är idag ett dött språk; trots att människor studerar och lär sig det, finns det ingen som har latin som modersmål. Latin är dock officiellt språk i Vatikanstaten.

Historia

Latin är medlem i den italiska språkgruppen. Under 800 eller 700-talet före Kristus fördes de italiska språken till Italienska halvön av migrerande stammar. Den dialekt som talades i Latium runt floden Tibern – där den antika romerska civilisationen skulle uppstå – utvecklades till latin.

Det latin som talades ungefär tiden 200 e Kr—700 e Kr brukar kallas senlatin. Detta övergick successivt till medeltidslatin, som med viss överlappning brukar hänföras till tiden ungefär 600—1500.^[2]

Även om överlevande romersk litteratur från antiken består nästan uteslutande av klassisk latin, utgjordes det faktiska talade språket hos allmogen i det Västromerska riket av vulgärlatin. Denna skiljer sig från klassikt latin i fråga om grammatik, vokabulär och uttal.

Latin var under lång tid det juridiska och administrativa språket i det romerska imperiet. Men samtidigt var klassisk grekiska ett andraspråk hos den välutbildade eliten, då stora delar av litteraturen och filosofin som studerades av överklassen var författad på grekiska. I imperiets östra halva — vilken skulle bli det Bysantinska riket — efter Väst- och Östroms slutliga splittrande år 395, ersatte grekiskan i slutändan latinet som det juridiska och administrativa språket; det hade under lång tid varit lingua franca för österländska romarmedborgare av alla samhällsklasser.

Grammatik

Huvudartikel: Latinsk grammatik

Det klassiska latinet har ett ganska rikt system av böjningar och därför en relativt fri ordföljd.

Latinet böjer substantiv och adjektiv i två numeri (singular och plural), tre genera (maskulinum, femininum och neutrum) och sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ och vokativ). Det finns dessutom rester av lokativ. Böjningen av substantiv indelas i fem deklinationer.

Verben har två diateser (aktivum och passivum), tre finita modi (indikativ, konjunktiv och imperativ) och fem infinita verbformer (infinitiv, gerundium, supinum, particip och gerundivum).

Följande tempora finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex och futurum exaktum. Verben böjs också efter person och numerus. Verbböjningen har fyra konjugationer.

Klassiskt latin hade varken bestämd eller obestämd artikel.

Latin i modern tid

• Det finns en radiostation i Finland som sänder nyheter på latin varje vecka. Latinet är också det officiella språket i Vatikanstaten, även om italienskan är det mest använda språket. På vissa gymnasieskolor i Sverige kan man läsa latin som valbar kurs.
• Genom latinets historiska dominans är kunskaper i latin till stort värde för personer som studerar humaniora och som vill nyttja originalkällor från främst antiken och medeltiden.
• Latinet har oavbrutet fungerat som den romersk-katolska Kyrkans liturgiska språk. Mässan som är kyrkans viktigaste liturgiska handling har en mässordning som än idag i dess romerska form är latinsk, den så kallade latinska riten. Den finns i två former: Novus Ordo som även kan vara på folkspråk, och den så kallade Tridentinska mässan vars latinska ordning är från 1500-talet, men i grunden är från den tidigare kyrkan i Rom.
• Latin är fortfarande det officiella språket på vilket katolska kyrkan ger ut sina officiella dokument. Påvens encyklikor (rundskrivelser) publiceras på latin, varefter det görs översättningar till de olika folkspråken. Biblia vulgata är den latinska bibeln som katolska kyrkan utgår ifrån.
• Vatikanstaten är idag det enda landet i världen som har latin som officiellt språk.
• En nutida tillämpning av latin är att fungera som neutral "textattrapp" vid granskning av typografiska utkast. Se härom i artikeln Lorem ipsum.

Latin i medicin och biologi

Växter, djur, svampar, bakterier och andra arter har än i dag de vetenskapliga namn på latin, som infördes av Carl von Linné på 1700-talet.

Latinska ord används ofta också inom läkaryrket för att benämna sjukdomar, kroppsdelar och dylikt. Härvid är det nylatin som gäller. För företeelser som inte fanns på romarikets tid, skapar man nya ord "på latinskt vis", på samma sätt som Linné gjorde, när han namnsatte växter och djur. Se vidare läkarlatin.

Nylatin

Även sedan latin ej längre talades allmänt och i princip blivit ett dött språk, kvarstod det som ett lingua franca i vetenskapsvärlden i Europa. Därvid krävdes nybildningar för begrepp som inte fanns under romarrikets tid. Detta språk kallas nylatin, och var på sitt sätt levande inom vetenskap, litteratur och politik ända till början på 1800-talet. Än idag lever latin ett skuggliv inom medicin och biologi, när nya rön ska ges namn som ska vara entydigt begripliga internationellt utan förbistring av moderna språk.

Exempeltext

Från Julius Caesars De Bello Gallico:Gallia est omnis divisa in partes tres, quarum unam incolunt Belgae, aliam Aquitani, tertiam qui ipsorum lingua Celtae, nostra Galli appellantur. Hi omnes lingua, institutis, legibus inter se differunt. Gallos ab Aquitanis Garumna flumen, a Belgis Matrona et Sequana dividit. Horum omnium fortissimi sunt Belgae, propterea quod a cultu atque humanitate provinciae longissime absunt, minimeque ad eos mercatores saepe commeant atque ea quae ad effeminandos animos pertinent important, proximique sunt Germanis, qui trans Rhenum incolunt, quibuscum continenter bellum gerunt.

Not

1. ^ Uppsala Nya Tidning 2009—09—14
2. ^ Ord för alla, Prisma, Stockholm 1993, ISBN 91-518-2586-4

Litteratur

• Tore Janson: Latin. Kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2002. ISBN 91-46-20339-7.
• Staffan Edmar: Vivat lingua latina! Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1996. ISBN 91-21-14493-1.
• Erik Tidner: Latinsk grammatik. Solna: Almqvist & Wiksell, 1989. ISBN 91-21-10052-7.

Se även

• Lista över latinska ordspråk och talesätt
• Lista över förkortningar
• Latinsk litteratur
• Lista över latinspråkiga författare
• Lista över romerska författare
• Lista över romerska poeter
• Läkarlatin
• Latino
• Latinamerika
• "Grislatin"

Externa länkar

• Latin på Wikibooks
• Latin för alla
• Ephemeris – webbtidning
• Nuntii Latini – radioprogram på latin
• Swensk-Latinsk Ordbok från 1875–1876, utarbetad av Christian Cavallin. Projekt Runeberg