Mon compte

connexion

inscription

   Publicité R▼


 » 
allemand anglais arabe bulgare chinois coréen croate danois espagnol espéranto estonien finnois français grec hébreu hindi hongrois islandais indonésien italien japonais letton lituanien malgache néerlandais norvégien persan polonais portugais roumain russe serbe slovaque slovène suédois tchèque thai turc vietnamien
allemand anglais arabe bulgare chinois coréen croate danois espagnol espéranto estonien finnois français grec hébreu hindi hongrois islandais indonésien italien japonais letton lituanien malgache néerlandais norvégien persan polonais portugais roumain russe serbe slovaque slovène suédois tchèque thai turc vietnamien

Significations et usages de STREJK

Définition

⇨ voir la définition de Wikipedia

   Publicité ▼

Locutions

Dictionnaire analogique

   Publicité ▼

Wikipedia

Strejk

                   
  Strejkande gruvarbetare framför Risbergsschaktet i april 1891. Norbergsstrejken
  Skräddare strejkar, New York, Förenta staterna, 1910
  Strejker och lockouter i Sverige år 1903-2005. Antal arbetsinställelser och andel anställda som berörts.

En strejk är arbetsvägran från arbetstagare på en arbetsplats. Strejk har ända sedan fackföreningsrörelsen första tid varit arbetstagarnas yttersta stridsåtgärd i arbetskonflikter. Vid en strejk blockeras arbetsplatsen så att inget eller endast begränsat arbete kan utföras där. Under fackföreningsrörelsens barndom kunde arbetsgivaren ibland anskaffa strejkbrytare, så kallade svartfötter, som utförde arbetet. Våldsamma konflikter kunde då uppkomma mellan strejkande och strejkbrytare, (se till exempel Amaltheadådet), eller med polis och militär, (se till exempel Ådalshändelserna).

I moderna avtalsrörelser är strejk fortfarande arbetstagarens yttersta vapen, motsvarat av arbetgivarens möjlighet till lockout. Som en markering av förhandlingspositionen kan då en strejk utlysas till ett visst datum. Vilka som skall delta i strejken talas också om. Strejken kan avse alla anställda inom ett eller flera fackförbund i hela branscher eller begränsas till särskilt utvalda nyckelpersoner eller gälla bara deltid (jämför övertidsblockad). Strejkens högsta stadium är generalstrejken, en storstrejk som förlamar hela samhällsproduktionen för kortare eller längre tid. Historiens första vilda generalstrejk genomfördes i Frankrike i maj 1968. Andra typer av stridsåtgärder kan vara demonstrationer, blockader eller civil olydnad; jmf även sabotage.

Innehåll

Historia [redigera]

  Kolbrytarstrejken i Sheffield 1893

Strejker motsvaras i viss mån av gesälluppror under 1700-talet men är i huvudsak en företeelse som uppkom i samband med industrialismens genomslag. På de stora industriarbetsplatserna som då skapades ersattes ägaren av ett aktiebolag och det personliga förhållandet mellan en arbetstagare och arbetsgivarna försvann. Samtidigt blev detta grogrunden för fackföreningsrörelsens och socialismens framväxande i takt med att arbetarna i allt högre grad organiserade sig och gemensamt krävde förändringar av arbetsvillkor, löner, arbetstider och anställningstrygghet. Strejker har emellertid använts även för politiska ändamål, så kallade politiska strejker - den Politiska storstrejken 1902 hade exempelvis som syfte att understryka kraven på allmän rösträtt. Storstrejker (generalstrejker eller masstrejker) där konflikter sprider sig till flera områden, ofta som sympatiåtgärder, förekom tidigt (Belgien 1893, 1902 och 1913, Ryssland och Finland 1905 och 1917, Ungern 1907). Den svenska storstrejken 1909 är ett typexempel på denna typ av generalstrejk, även i internationellt perspektiv.[källa behövs]

  Hyresstrejk, New York, Förenta staterna, 1919.

Internationellt [redigera]

En milstolpe i fackföreningsrörelsens historia är generalstrejken i Chicago, Illinois 1886, då 300 000 arbetare strejkade (inkluderat strejkande i andra städer än Chicago) för 8 timmars arbetsdag. Konflikten fick våldsamma följder med flera arbetare/anarkister dödade, den s.k. Haymarketmassakern, och datumet, den 1 maj, lever vidare i den internationella arbetarrörelsens firande av första maj.

  Solidaritetsmöte i maj 2012 på Järntorget, Göteborg för strejkande grekiska stålarbetare på verket Elliniki Halivurja.

Sverige [redigera]

Strejker förekom i Sverige långt innan den industriella revolutionen. I Sala silvergruva lade gruvdrängar ner arbetet 1552 och krävde högre lön. Kungen, Gustav Vasa, ingrep och brännmärkte aktionen som "myteri". De strejkande fängslades och några av dem avrättades troligen – avrättning var då ett vanligt straff för myterister och andra upprorsmakare[1].

En uppmärksammad strejkaktion i Sverige var Sundsvallsstrejken 1879, som också var den mest omfattande under hela 1800-talet. Den tidiga fackföreningshistorien i Sverige kulminerade i 1909 års storstrejk och händelserna i Ådalen 1931.

Vid 1909 års storstrejk var som mest omkring 250 000 arbetare inblandade i stridsåtgärder (under augusti 1909). Strejken slutade dock i vad många LO-medlemmar ansåg vara ett nederlag eftersom strejkkassorna tröt, och många valde därför att återgå till arbetet efter ett par månaders strejk. Splittringen inom LO ledde till att en fraktion bröt sig ur och bildade SAC, Syndikalisternas fackförbund.

Mellankrigstiden var i Sverige en oerhört strejkfylld tid. Både SAC och LOförbunden gick ofta i strejk med varierande framgångar. 1939 skrev LO och SAF, arbetsgivarnas förbund, under det så kallade Saltsjöbadsavtalet som reglerade vissa förhållanden inom svenskt arbetsliv, bland annat tilläts varje arbetare att gå med i ett fackförbund om denne så önskade medan SAF å sin sida fick igenom paragraf §32, "varje arbetsgivare har rätt att ensam fördela arbetet". Man kom även överens om fredsplikt, det vill säga att under tiden som ett avtal gäller har ingendera sida rätt att förändra avtalet.

  Strejkande arbetare tågar mot Lunde där strejkbrytare huserar. En stund senare öppnar militären eld mot tåget och fem arbetare stupar, ytterligare fem såras.

Perioden mellan slutet av Andra världskriget och slutet av 1960-talet var en historiskt lugn period i Sverige avseende strejker efter den stora Metallstrejken 1945.

1969 utbröt i Malmfälten en vild strejk i LKABs gruvor. Arbetarna i gruvorna var missnöjda med de nyss framförhandlade avtalet mellan Gruvarbetarförbundet och LKAB, med arbetsmiljön och arbetsordningen och vägrade återgå till arbetet fast det rådde fredsplikt. Strejken fick ett oerhört genomslag i dåtidens medier och blev för regeringen Palme en svår belastning då LKAB var ett statligt ägt företag där missförhållanden nu exponerades. Sex miljoner kronor samlades in av allmänheten till de strejkande och deras familjer. Konflikten löste sig efter ett drygt halvår våren 1970. Vilda strejker förekom mycket ofta under 1970-talet[2]med den stora Skogsarbetarstrejken 1975 som kulmen, där arbetarna fick igenom sitt huvudkrav på fast månadslön. Medbestämmandelagen MBL infördes 1976 vilket gav arbetsgivaren större rätt att avskeda arbetstagare vid vild strejk.

I 1980 års avtalsrörelse försökte SAF få igenom ett 0%-lönebud till arbetstagarna, detta med hänsyn till det rådande ogynnsamma ekonomiska läget i Sverige och världen. LO-förbunden vägrade acceptera budet, och en generalstrejk bröt ut 1980. Konflikten löste sig efter ett par veckor genom att LO fick igenom ett 7% lönepåslag.

Förekomst av strejker i olika branscher [redigera]

Den tidiga historien dominerades av strejker inom tillverkningsindustrin. Särskilt vanliga var strejker på industrier med råvaruförädling och industrin i storstäderna. Högst strejkfrekvens fanns i Norrland, Stockholm, Göteborg och Malmö.

I modern tid har konflikter som gått till strejk blivit ovanligare inom den privata sektorn. eller har konflikterna hanterats så att endast mindre strejker och lockouter kommit till stånd. I takt med allt hårdare ekonomiska villkor i den offentliga sektorn har denna istället drabbats av allt fler konflikter.

Regelverk [redigera]

Strejker regleras i avtal (se avtalsrörelse) mellan å ena sidan fackföreningar och å andra sidan arbetsköparorganisationer. I dessa avtal regleras även under vilka former parternas stridsåtgärder skall lyda, och brott mot dessa former klassas som avtalsbrott. En vild strejk är en strejk som inte följer dessa regler och historiskt sett den vanligaste formen.

Medling [redigera]

I en konflikt som pågått en tid eller som hotar att medföra bestående skador för inblandade eller tredje part kan medlare utses, under vissa förhållanden kan medling påtvingas parterna. I yttersta fall kan ett medlingsbud påtvingas parterna genom lagstiftning.

Strejkförbud [redigera]

Vissa samhällsnödvändiga funktioner är förbjudna att strejka, exempelvis polis, brandkår och viss sjukvårdspersonal.[källa behövs] Andra stridsåtgärder som övertidsblockad kan dock ändå komma ifråga.

  Strejkande i Oxford, 2006

Vidare läsning [redigera]

  • Broström Anders, red (1981). Storkonflikten 1980. Stockholm: Arbetslivscentrum. Libris 7755411. ISBN 91-86158-01-5 
  • Cederqvist, Jane (1980). Arbetare i strejk: studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott : Stockholm 1850-1909 = [Workers on strike] : [the political mobilization of the working class in Stockholm 1850-1909]. Monografier / utgivna av Stockholms kommun, 0280-4778 ; 41. Stockholm: LiberFörlag. Libris 7268397. ISBN 91-38-72343-3 (hft.) 
  • Kjellberg, Anders (2011). ”Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige”. Arbetarhistoria : meddelande från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (Stockholm) 138-139: sid. 33-40. ISSN 0347-7134. ISSN 0347-7134 ISSN 0347-7134.  Libris 2963674
  • Norman, Birger (1981). Ådalen 31: en berättelse. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7234955. ISBN 91-29-54856-X (inb.) 
  • Olsson, Tom (1980). Pappersmassestrejken 1932: en studie av facklig ledning och opposition. Arkiv avhandlingsserie, 0347-4909 ; 10. [Lund]: [Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia]. Libris 7745651. ISBN 91-85118-47-8 
  • Schiller, Bernt (1967). Storstrejken 1909: förhistoria och orsaker. Studia historica Gothoburgensia, 0081-6515 ; 9Scandinavian university books, 99-0103642-9. Göteborg: Elander. Libris 8078702 
  • Björk Barbro, Schnell Jan-Bertil, red (1979). Sundsvallsstrejken 1879: [samtida dokument och historisk belysning]. Sundsvall: Sundsvalls mus.. Libris 169706. ISBN (Inb.) 
  • Thörnqvist, Christer (1994) Arbetarna lämnar fabriken. Strejkrörelser i Sverige under efterkrigstiden, deras bakgrund, förlopp och följder. Göteborg: Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg 9

Externa länkar [redigera]

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

Fotnoter [redigera]

  1. ^ Adolfsson, M: ”Fogdemakt och bondevrede”, Natur och Kultur, 2008, sid. 152-153.
  2. ^ "1973 genomfördes 65 strejker som omfattade 5 039 arbetare, 1974 genomfördes 252 strejker som omfattade 26 997 arbetare och 1975 genomfördes 290 strejker som omfattade 37 511 arbetare". Dokument från SKP:s 2:a kongress 1976. www.marxistarkiv.se/sverige/kfml-skp/skp_2_kongress.pdf
   
               

 

Toutes les traductions de STREJK


Contenu de sensagent

  • définitions
  • synonymes
  • antonymes
  • encyclopédie

dictionnaire et traducteur pour sites web

Alexandria

Une fenêtre (pop-into) d'information (contenu principal de Sensagent) est invoquée un double-clic sur n'importe quel mot de votre page web. LA fenêtre fournit des explications et des traductions contextuelles, c'est-à-dire sans obliger votre visiteur à quitter votre page web !

Essayer ici, télécharger le code;

SensagentBox

Avec la boîte de recherches Sensagent, les visiteurs de votre site peuvent également accéder à une information de référence pertinente parmi plus de 5 millions de pages web indexées sur Sensagent.com. Vous pouvez Choisir la taille qui convient le mieux à votre site et adapter la charte graphique.

Solution commerce électronique

Augmenter le contenu de votre site

Ajouter de nouveaux contenus Add à votre site depuis Sensagent par XML.

Parcourir les produits et les annonces

Obtenir des informations en XML pour filtrer le meilleur contenu.

Indexer des images et définir des méta-données

Fixer la signification de chaque méta-donnée (multilingue).


Renseignements suite à un email de description de votre projet.

Jeux de lettres

Les jeux de lettre français sont :
○   Anagrammes
○   jokers, mots-croisés
○   Lettris
○   Boggle.

Lettris

Lettris est un jeu de lettres gravitationnelles proche de Tetris. Chaque lettre qui apparaît descend ; il faut placer les lettres de telle manière que des mots se forment (gauche, droit, haut et bas) et que de la place soit libérée.

boggle

Il s'agit en 3 minutes de trouver le plus grand nombre de mots possibles de trois lettres et plus dans une grille de 16 lettres. Il est aussi possible de jouer avec la grille de 25 cases. Les lettres doivent être adjacentes et les mots les plus longs sont les meilleurs. Participer au concours et enregistrer votre nom dans la liste de meilleurs joueurs ! Jouer

Dictionnaire de la langue française
Principales Références

La plupart des définitions du français sont proposées par SenseGates et comportent un approfondissement avec Littré et plusieurs auteurs techniques spécialisés.
Le dictionnaire des synonymes est surtout dérivé du dictionnaire intégral (TID).
L'encyclopédie française bénéficie de la licence Wikipedia (GNU).

Copyright

Les jeux de lettres anagramme, mot-croisé, joker, Lettris et Boggle sont proposés par Memodata.
Le service web Alexandria est motorisé par Memodata pour faciliter les recherches sur Ebay.
La SensagentBox est offerte par sensAgent.

Traduction

Changer la langue cible pour obtenir des traductions.
Astuce: parcourir les champs sémantiques du dictionnaire analogique en plusieurs langues pour mieux apprendre avec sensagent.

 

7072 visiteurs en ligne

calculé en 0,031s


Je voudrais signaler :
section :
une faute d'orthographe ou de grammaire
un contenu abusif (raciste, pornographique, diffamatoire)
une violation de copyright
une erreur
un manque
autre
merci de préciser :