Significations et usages de nation

För andra betydelser, se nation (olika betydelser).

En nation är ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. Uttryckande av nation är nationalism. Ordet nation används ofta i betydelsen av geopolitiska entitet (det vill säga land i den politiska betydelsen, eller stat i den geografiska betydelsen). Medan den kulturbetonande definitionen härrör från romantiken och dess föreställning om folk (uttryckt av bland andra Herder, Renan m.fl.) anknyter den geopolitiska användningen till en jacobinsk tradition: den betydelse ordet gavs i samband med franska revolutionen. På svenska har ibland denna användning av ordet betraktas som en anglicism. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Etymologi [redigera]

Ordet är härlett från latinets nātĭō (stam nātiōn-) som betyder:^[1]

• födsel
• födelsegudinnan Natio
• avkomma
• ras
• stam eller
• ett folk.

Definition [redigera]

"Nation" kan, och har, definierats på olika sätt. Nation betecknar nästan alltid en mängd individer och skillnaden beror på vad man fokuserar på som det gemensamma; språk, religion, kultur eller härstamning. Ett exempel på en relativt okontroversiell definition är: "en grupp människor som skiljer sig från andra genom gemensamma och specifika kulturdrag där språket är den viktigaste särskiljande faktorn."^[2]

Ofta tillhör människor en Titularnation vilket pars pro toto innebär att en nation består av olika delar, vilket inte alltid avspeglas i benämningar.

Nation och språk [redigera]

Språket uppfattades ofta som nationens själ. Devisen "Ett land, ett folk, ett språk" kunde användas av många nationella rörelser. Språkliga minoriteter betraktades därför med misstänksamhet och kan utsättas för påtryckningar om språkbyte. Denna typ av indelning kallas Kulturnation och avspeglar vanligtvis mer sentida förändringar. En stat baserat på denna formation är exempelvis Frankrike vars politik om enhetlig språkdräkt har påverkat franska språket. Många indiannationer har även detta som en typisk del.

Det var också en vanlig uppfattning att det egna språket borde vara "rent" och "nationellt" och därför rensas från främmande element.^[3]

Religion [redigera]

Många nationerna har även en dominerande tro, såsom Saudiarabien vars nationspolitik kan sägas vara islamistiskt influerad. Sverige var under många år en luthersk stat, med religionen som en stark sammanhållande grund.

Se även: Islamisk republik.

Nationsbegreppets historik [redigera]

Den här artikeln har källor, men verifierbarheten är svår att bekräfta eftersom fotnoter i princip saknas. (2011-06) Hjälp gärna till med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera frågan på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort.

Det finns olika skolor inom nationsbegreppet, med Johann Gottlieb Fichte och Carl Schmitt som en förespråkare för ett essensialistiskt perspektiv. Mot detta står exempelvis jakobinerna, som menar att nationer bildas och skapas ur en politisk enhet. Dessa utvecklades under 1800-talet till två definitioner av ordet "nation". Den ena definierade en nation rätt och slätt som medborgarna i en stat. Denna definition bortsåg alltså från faktorer som exempelvis gemensamt ursprung och fokuserade på de faktiska gränserna för staten. Den andra definitionen betonade däremot den gemensamma historien och/eller en gemensam kultur. Religion och språk var sekundära men ändå bidragande faktorer till kulturen. Särskilt den senare definitionen var starkt påverkad av de romantiska strömningar som var inflytelserika under 1800-talet (se nationalromantik), och den kom att lägga grunden för diverse nationalistiska strömningar, däribland nationalsocialismen.^{[källa behövs]}

Termen "nation" i meningen "gemensam härkomst" ligger till grund för Sveriges universitet och högskolors studentnationer, där man ursprungligen blev medlem i nationerna beroende på vilken del av Sverige man kom ifrån. Detta har avvecklats men nationerna och namnen, som exempelvis Smålands nation och Östgöta nation, lever kvar.^{[källa behövs]}

Andra viktiga tänkare var:Ernest Renan, Benedict Anderson, Friedrich Meinecke, Eric Hobsbawm, Reinhart Koselleck, Hans-Ulrich Wehler.^{[källa behövs]}

Nationalism [redigera]

Se huvudartikel: Nationalism

Nationalism är en term som betecknar en doktrin eller politisk rörelse som hävdar att en nation - ofta definierad i termer av etnicitet (gemensam härstamning) eller kultur - har rätten att utgöra en oberoende och självständig politisk gemenskap baserad på en gemensam historia och gemensamt öde. De flesta nationalister menar att statens gränser borde sammanfalla med gränsen för den folkliga nationen. Man betonar alltså nationalstatens betydelse.^{[källa behövs]}

Se även [redigera]

• Folk
• Folkgrupp
• Stam
• Etnicitet
• Hövdingadöme
• Nationalstat
• Stat
• Folkrätt
• Tribalism

Referenser [redigera]

1. ^ Harper, Douglas (November 2001). ”Nation”. Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=nation. Läst 8 november 2007. .
2. ^ Svenskhetens ursprung - när Sverige blev en nation från Forskardagarna 2001
3. ^ Högnäs, Sten, Idéernas historia, 2003, s. 153