Ymnighetshorn
Från Wikipedia
Enligt en version i den grekiska mytologin tillhörde ymnighetshornet geten Amalthea, som födde upp Zeus. Denne bröt av ett av hennes horn och gav till nymferna på Kreta. Hornet fyllde sig sedan med allt som nymferna önskade.
Enligt en annan version ingick det som ett av Herakles uppdrag att kämpa med Akelous i gestalt av en tjur varvid han slet loss ett horn, men "najaderna fyllde det med frukter och doftande blommor och helgade det".
Ymnighetshornet som symbol förekommer tillsammans med figurer som gestaltar Överflödet, Europa och Freden. De grekiska gudar som gestaltas med ymnighethorn är dödsguden Hades och vinguden Dionysos.[1].
Sveriges riksbanks emblem består av två ymnighetshorn.
Referenser
- ^ Mytologiboken, Stockholm 1994, s.106-107, ISBN 91-502-1187-0